En lyckad dag!

Går dagen blev väldigt lyckad kan jag lova er.

Här hemma började filip o jag att göra spöken
som vi skulle hänga upp på väggen när det var klart.
Jag ritade spökerna sen klippte jag ut dom så
fick filip måla dom.
Och självklart blev dom så fina :-)
Så här hemma hade vi lite halloween pyssel på
förmiddagen.

Efter lunch så var filip jätte trött så det var
bara att säga sov gott ses om en stund.
Under tiden han låg och sov fick jag för
mig helt plötsligt att jag skulle julpynta.
Ja ni läser rätt jag skulle *JULPYNTA*
I vartdagsrummet.
Tog fram julgardinerna en adventsstake och
så bocken och så filips lilla gran som
jag köpte föra året.
Så den fick lite färgglada ljus i sig så
den mådde nog allt bra.
Men nu tänker ni att jag blivit crazy vist
fasen kan man tro det?
Men jag var även tvungen att ta bort den
innan kvällen.
Halloween party och jul firande går väl inte
så bra tillsammans? nej aldrig i livet för min del.
Varför jag pyntade vardagsrummet var för att jag
skulle göra julkort snart och sen beställa kalendrar som
många i min släkt får i julklapp ut av oss.
Så erbjudande skulle gå ut nästa vecka någon
gång.Och sånt vill jag bara bli klart med så man
inte skjuter upp det hela tiden.
Tänkte i går så hade jag tid att pyssla med det
så då fick det bli det.
jag var en jätte duktig fotograf och min lilla
son var en super duktig modell :-)
Så visa kort blev säkert grymt bra kan jag lova.
men ingen kommer att få se bilderna än förän
när det närmar sig jul :-)

Efter allt bök och krångel med det
så gick vi ut.
Då var kl 6 och då skulle vi gå till kyrkogården
och tända ljus för det döda.

Jag hedrar min-
:Gammel farmor *Lisa*
Hon var värkligen en fin människa
hon sjöng och dansade för oss.
Och när hon blev äldre och hamnade på
ett hem började hon alt och härja
med gubbarna på hemmet :-)
Hon hade värkligen orket hela livet
även när hon var över 85 år.

:Min farfar.
Som jag också hedrar var en
härlig karl.
han var snäll och lugn.
Han gick på kryckor och tog det lugnt.
Även han hanmande på ett hem men
han blev allt sämre :-(
pratade tyst och fick sitta i rullstol i slutet :-(
Men han kommer alltid vara min farfar o jag gillar
honom fortfarande.
jag var väl så där 8 år när han gick bort
mins inte alls mycket ut av den tiden.

Jag hedrar min kanin.
Min första äkta husdjur som jag skaffade
när jag var 7 år.
han blev inte så gammal men han var
mitt första husdjur och jag var stolt över honom.

Det här är micke min hårboll som jag hade när
jag var ung.

Det var den ända bilden jag hittade på datan.
Han var så fin.
jag hedrar även min katt som jag skaffade
efter kaninen.
Min lilla skogs mulle han var så mjuk och go.
Jag var 13 år när jag började träna hemma
på mornarna och katten ville vara med när
jag tränade men i bland ville jag inte ha med honom :-(
Och i bland ville han vara ute på balkongen han var trots allt
en inne katt.
Så under tiden jag tränade så hade jag katten ute på balkongen
och jag hade stängt dörren för att inte jag skulle fryssa.
men en gång hände det som inte fick hända.
Jag glömmde katten på balkongen när jag gick i väg till skolan
*stackars katt* men tur att man började kl 9 och kom
hem till lunch så jag kunde ta in honom :-)
Usch vad jag tyckte synd om katten o vad jag
hatade mig själv för at glömt katten på balkongen.
Men lite frisk luft måde han ju bra ut av :-)
Min lilla hårboll den pälsen älskade jag allt.


Wow en riktig dogstar.
Han var så fin min vovve.

Min hund scott Nichols.
det var en dobberman jag skaffade mig när
jag var 16 år.
varför just en dobberman kan nog ingen förstå?
Men jag har svaret men om jag ska säga det får vi allt se.
jag var 16 år och ensamen och rädd därför behövde jag
någon att kunna trösta mig med.
Scott o jag var väldigt lika jag är bestämd ut av mig och
han var också väldigt bestämd och stark.
Så i bland kunde det hela sluta med kaos.
men vi hade våra lyckliga dagar också.
Jag saknar min kära vovve.
jag svek honom när jag flyttade hit men jag
vet att han inte skulle klara av att flytta till
en annan lägenhet med 2 nya personer som
han inte bod med :-(
han gillade ju även min far men min
mamma lydde han mest.
Men jag tror allt blev fel i från början.
det var höst när jag skaffade honom och hande
en väldigt tun päls och när han äntligen kom
med i lydnads gruppen så var det vinter och kallt
ute och han frös.Så han gillade bara att härja med andra
hundarna och inte lyssna på någon av oss.
Jag saknar min nalle björn.

Det är dom jag vill hedra det är dom som
betyd mycket för mig.

Pöss på er alla mammatingeling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0